Karaktärer - andra loggen
Min bok har en tydlig huvudperson som heter Lexi. Hon har vaknat ur en bilolycka och har glömt bort 3 år av hennes liv. Man får följa hur det är för henne att träffa alla hon helt glömt bort.Man får inte någon speciell personbeskrivning om hur hon är eller hur hon ser ut men man får hela tiden hintar om utseendet och personligheten lite när som.
Det finns många bikaraktärer i boken sjuksyster, hennes man, hennes mamma och syster och hennes kompisar.
Som jag skrev tidigare har lexi precis vaknat upp ur en bilolcka som hon inte kommer ihåg något av. Inte heller de 3 tidigare åren av sitt liv. Lexi tror att hon lever samma liv som för 3 år sedan med sina två bästa kompisar och den nya lilla lägenheten hon precis haft råd att köpa. Men lexi har inget av detta kvar utan hon är nu gift med sin Armanimodell-snygga man Eric som är miljonär och beskrivs väldigt bra i en del av boken där hon träffar honom för första gången.
"Jag kan inte få fram ett ord. Det enda jag kan göra är att stirra på honom med växande misstro. Den här killen är alldeles löjligt snygg. Alltså, Armanimodell-snygg. Han har lockigt ljusbrunt kortklippt hår. Han har blå ögon, breda axlar och en kostym som ser dyr ut. Han har fyrkantig haka, oklanderigt rakad."
Hon kommer inte ihåg någontin av vem han är eller hur han ser ut. Eric försöker göra allting för att hon ska komma få tillbaka sitt minne och att deras normala liv ska ta fart igen. Eric verkar vara en väldigt omtänksam man då han alltid kommer med rosor och säger starka ord som beskriver hans kärlek till henne.
Lexi verkar ha varit en väldigt omtänksam och livfull tjej de 3 tidigare åren än vad hon varit de tre sista åren. Hon har helt ändrat livsstil och är nu en kvinna med en rik man. Hon går ständigt till gymmet och äter ingenting med kolhydrater i. Hon har allt en kvinna drömmer om, en klädgarderob med alla möjliga märken som rymmer ett helt rum, en snygg man, en takvåning som är värd flera miljoner. Men inget av detta kommer hon nu ihåg och hennes personlighet är som den var för 3 år sen då hon inte brydde sig alls om hur hon såg ut.
Än så länge har man inte fått uppleva så mycket händelser i hennes liv då hon har legat i en sjukhussäng och försökt lära känna alla nya personer på nytt. Men man fastnar ändå i boken då man hela tiden vill veta vad som kommer hända och ifall hon kommer få tillbaka minnet.
Jag själv känner inte igen någon i boken som mig själv eller någon annan jag känner. Men jag skulle gärna kunna vara vän med Lexi som den personen hon var 3 år tidigare innan hon blev en rik tjej med utseendefixering. Då verkar hon ha varit en person som verkligen tar hand om sin omgivning och gör så att alla ska bli nöjda. Men jag fastnade i boken direkt från första sidan ändå då författaren skriver på precis det sättet jag gillar.
Första loggen: Exposition
Boktitel: Mitt nya jag
Titeln kanske inte fångar mitt intresse så mycket. Utan det är mer hela framsidan i sig och att jag fastnar i baksidan på boken.
När man börjar läsa boken förstår man titelns mening men det är inget man skulle kunna lista ut själv av att bara se den första gången.
"Av alla jävla skitkvällar jag någonsin varit med om i mitt jäkla skitliv. På en skala mellan ett till tio ligger den här på typ... minus sex. Och då har jag ändå inte särskilt höga krav"
Jag får ett intryck av att personen som boken skrivs om är väldigt lik mig själv och fastnar då mer i texten. Hon beskriver väldigt starkt vad hon tycker som gör att man kan föreställa sig situationen själv. Jag gillar att den skrivs med vanligt talspråk och det är det som gör att jag vill läsa mer av boken.
Författaren inleder med att berätta om en händelse som hände för 3 år sedan i huvudpersonens liv och boken är skriven i ett jag perspektiv. Där författaren vet allting om huvudpersonen. Det är en utekväll med hennes 2 bästa kompisar. Hon ska springa efter en taxi som slutar med att hon faller i marken och allt blir svart. Huvudpersonen presenteras inte på något speciellt sätt mer än att man får reda på att hon är väldigt osäker i sitt utseende då hon blir kallad "snetand" för hennes tänder och att hon hatar sitt krulliga hår. Det första kapilet får man endast beskrivet vad som hände den kvällen och man har ingen aning om att boken ska handla om att hon förlorar minnet och inte kommer ihåg 3 år av sitt liv.
Jag har verkligen fastnat i boken och ser fram emot vad som ska hända i den!